Att skilja kontroll från ansvar ger glädje

Att skilja kontroll från ansvar ger glädje

Holly i stor spontan glädje
Fotograf: Elisabet Malm

Hur ofta tänker du på att du har ett ansvar mot dig själv när du lever med en hund? Kanske känns det konstigt att tänka så, för det är väl ändå hunden och omgivningen vi måste ta ansvar gentemot? Det är sant att ansvaret mot hunden är uppenbart. Vi har en ojämlik relation där vi sätter ramarna, vilket gör att vi måste se till att hundens liv blir stimulerande, meningsfullt och tryggt i gemenskap med andra. Ansvaret mot omgivningen är också lätt att se, ingen ska bli skrämd eller skadad för att vi är oansvariga eller omdömeslösa i vårt sätt att leva med hunden.

De år jag haft glädjen att få dela med Holly har gett mig nya insikter och startat förändringar hos mig. För många år sedan tog en god vän upp frågan med mig om ansvaret mot sig själv som hundägare. Jag förstod nog inte riktigt frågan då, men nu förstår jag att det handlar om något väsentligt. Vi har alltför få år tillsammans med de hundar vi älskar för att slösa bort dem, det blir både sorgligt och fel mot oss själva.

I början när vi tagit hand om Holly förstörde jag mycket av vår samvaro genom att inte kunna släppa negativa tankar och känslor. Det tog tid för mig att förstå att det egentligen inte hade något med Holly och hennes känslor, behov och mående att göra, utan satt hos mig. Där fanns skuld- och skamkänslor och känslor av otillräcklighet, men framförallt ett stort kontrollbehov. Det var inget nytt för mig, kontrollbehovet har genomsyrat mitt liv, men nu trodde jag att det berodde på att Holly var som hon var. Ju mer jag upplevde att hon inte var som jag önskade, desto större blev mitt beroende av kontroll. Sakta men säkert har jag insett att ta ansvar är en sak, medan kontroll är något annat och oftast mycket negativt för alla inblandade.

Att ta ansvar är i grunden positivt och något vi mår bra av. Att utöva kontroll av sig själv, sin tillvaro och hunden kan ge en tillfällig lättnad men förhindrar i det långa loppet glädje, spontanitet och kärlek. Det är ett av hundvärldens verkligt stora dilemma. Vi som lever med hundar känner oss, och är inte sällan, väldigt påpassade av omgivning och samhälle. Vi känner att allt måste fungera så inget händer, någon skadas eller anmäler oss. Men frågan är om inte det största kontroll- och maktbehovet är inbyggt i själva hundvärlden genom träning, lydnad, utställningar, avel och annat. Är inte själva målet total kontroll?

Mer och mer har jag kunnat njuta av Hollys och min samvaro och glädjas över den, vilket jag också tror påverkar Holly väldigt mycket. Holly är en egen person, inte en del av mig, och den dagen jag kunde börja släppa mitt kontrollbehov och acceptera tillvaron med henne som den var, löste sig mycket. Det är smärtsamt att inse att mina egna känslor och behov har påverkat relationen till henne så mycket. Men den dagen jag bestämde mig för att ifrågasätta mitt behov av kontroll, öppnades dörren till en mer kärleksfull och glädjefull samvaro.

Kommentarer ( 4 )

  • Ingela Kyrklund

    Att vara hundägare är först och främst att ge kärlek och trygghet till en annan varelse. Och att verkligen ta emot all denna kärlek som hunden ger tillbaka. Kan man kontrollera hunden till 95 %, så kan man också ge den frihet, vilket kan verka motsägelsefullt. När man tränar kontroll, så måste man kommunicera och lära hunden ”prata” och förstå vårt språk. Och vi lär oss också ”läsa” hunden och förstå dess språk. Allt det här tar tid men är enormt givande för båda parter om det sker i lagom tempo och individanpassat. Kul att du kan njuta av er relation idag. Varje hund är en ny erfarenhet som är spännande att ta del av.

    • Kerstin Malm

      Jag håller helt med dig i att det som är allra viktigast är att ge kärlek och trygghet till hunden och att ta emot hundens stora kärlek och förtroende. Men sedan har jag fått omvärdera min syn på kontroll, då jag med Holly upplever att mitt behov av kontroll förstör vår relation. Ju mer avspänd och accepterande jag är, desto bättre mår hon och desto roligare har vi tillsammans. Att jag tar mitt ansvar är däremot viktigt för att se till att inga olyckor händer och att hon får det hon behöver varje dag. Men det måste inte vara på ett särskilt sätt som jag bestämt och som jag vill, det blir mycket mer glädjefullt när jag tillåter saker att bara hända som det just då blir. Så känner jag idag med Holly och för mig är det något nytt och positivt :-)

      • Monica Svensson

        Jag har en underbar relation med min hund Ixa, och den har vuxit fram ur ett ömsesidigt förtroende och respekt. Kan egentligen inte med ord beskriva men hon är en trygg, nyfiken ,arbetsvillig och behaglig hund. Hoppas vi får många år tillsammans ❤️

        • Kerstin Malm

          Jag tycker ofta det är lite svårt att beskriva känslor med ord, orden speglar inte riktigt som det känns. Men det behövs ju inte heller, egentligen kan ju känslor få vara ordlösa ibland. Det viktiga är väl att uppleva och njuta :)