Utmana dina värderingar

Utmana dina värderingar

EN UNDRANDE SIRI

Alla människor, även forskare och experter, utgår från sina erfarenheter och värderingar. Vi kan sträva efter att vara objektiva i det vi gör, men vårt eget perspektiv finns alltid i grunden. Det avgör vad vi väljer att undersöka, vilka frågor vi ställer och vad vi vill ifrågasätta, vår syn på levande varelser och mycket mer. Vissa är mer medvetna, särskilt inom vetenskapsgrenar där det ingår att betrakta och reflektera över sig själv. Men de flesta forskare analyserar inte sin personliga utgångspunkt och hur egna värderingar styr deras forskningsfrågor, vilka referenser man väljer och de resultat och slutsatser man lägger fram.

När det gäller synen på hundar finns idag tydliga skillnader mellan olika forskare och ämnesområden. Beroende på vilken utgångspunkt man har för sin forskning, kommer man att ifrågasätta olika djupgående. Den traditionella forskningen håller sig inom en av samhället given ram där hunden är människans egendom. Med detta villkor som grund kan man forska på relationen mellan människa och hund, hur mycket hunden förstår och känner, hundens välbefinnande, olika träningsmetoder och mycket mer. Men resultat och slutsatser kommer alltid att tolkas utifrån ett accepterande av att hundar finns för oss och våra behov.

En annan utgångspunkt, som internationellt blir alltmer vanlig, är att i grunden ifrågasätta människans ställning och våra rättigheter att hålla hundar som vi gör. Vår västerländska syn på hundar har alltför länge utgått från att vi ska ha en självklar dominerande ställning. Vi är normen som hunden ska jämföras med och anpassas till. Det leder till slutsatser som att hunden är ”på en femårings nivå” och att hunden måste klara det liv vi är beredda att ge den. Hunden är den som ska förändras för att passa in, trots att det är vi som tvingar den till en tillvaro där den är helt avhängig oss för alla sina behov.

När vi på allvar börjar ifrågasätta denna traditionella syn, öppnas nya perspektiv och helt andra frågor blir intressanta. Kanske är det så att hunden från tidig ålder begränsas så totalt av människan att den inte utvecklas till allt den skulle ha kapacitet till under andra förhållanden. I så fall är den traditionella forskningen ett luftslott byggt på ett hierarkiskt synsätt. En slutsats av detta skulle bli att den lyckliga lydiga hunden bara en omhuldad myt. Kanske upplever istället många hundar frustration över sina begränsade möjligheter (att inte få röra sig fritt och göra det man känner behov av), ångest över att inte kunna påverka sin ensamhet (att lämnas ensam och att sakna artfränder) och meningslöshet i det dagliga livet (att inte få ha någon egen vilja). Detsamma som de flesta människor troligen skulle uppleva i motsvarande situation.

I kommande blogginlägg ska jag återkomma till det spännande mer ifrågasättande perspektivet. En del ser ”traditionell” vetenskap som sanningen. Ett mer klarsynt sätt är inse att olika vetenskaper har olika utgångspunkter, vilket ger en komplicerad värld att navigera i.

Kommentarer ( 2 )

  • Susanne Norberg

    Ok

    • Okey

      Håller inte med i allt. Lydiga hundar är lyckliga hundar