En hund har också bara ett liv

En hund har också bara ett liv

I VÄNTAN PÅ ATT NÅGOT SKA HÄNDA

För en del är det provocerande att prata om att hunden lever i fångenskap hos oss, men det är ändå svårt att förneka att det är så det är. Hunden har ingen möjlighet att välja om den vill vara hos oss, den kan inte bestämma över sina dagar, göra vad den vill eller gå dit den vill. När vi har erkänt att hunden är ofri och att det är vi som är orsaken till det, blir det lättare att gå vidare i diskussioner om vad som inte är bra och vad vi kan göra åt det. För tyvärr är det nog så att för många hundar är tillvaron i människans värld mycket mer stressande än vi anar. Ett allt större antal författare och forskare diskuterar dessa frågor och det är intressant att följa olika resonemang.

Vissa delar i hundens liv är utan tvekan svåra och skapar stress för många individer. Att bli lämnad ensam är ofta förknippat med stort obehag, ibland ren ångest för hunden. Det verkar också som om denna kraftiga oro kan sitta i hela tiden när hunden är ensam. Att vara sysslolös och sova bort sina dagar kan ibland kanske verka lockande för oss människor, men när denna brist på sysselsättning inte är självvald, blir situationen en helt annan. Att många hundar har ett komplicerat förhållande till mat är tydligt när man ser de vanliga problemen med hundar som inte vill äta och hundar som äter hur mycket som helst utan urskiljning. Jag skulle säga att många av de ätstörningar som vi ser hos hundar är tydliga tecken på att hunden inte är tillfreds med sitt liv.

Vi behöver därmed inte automatiskt döma ut att vi håller hundar i fångenskap eller säga att det nödvändigtvis alltid är dåligt för hunden. Men jag ser att allt fler börjar ifrågasätta det etiska i att hålla hundar som vi gör utan att fundera mer utifrån hundens perspektiv. Hunden har liksom vi bara ett liv och för många hundar blir det ett liv i tristess och vånda. Är vårt enorma behov att visa upp foton på kul eller gulliga hundar eller hundar som vi kan skratta åt, ett sätt att tackla vårt dilemma? Jag förstår forskaren Alexandra Horowitz när hon skriver att hon inte står ut med en bild till på en ”rolig hund”. Genom att sprida dessa bilder reducerar vi hundens värdighet och vår egen förmåga att förstå och känna med hunden.

FÖR ATT LÄSA MER

Att leva med en hund är bara bra för oss om det är bra för både oss och hunden. På något sätt kommer vi alltid att påverkas av om vår hund inte trivs med sitt liv hos oss. Även om vi försöker övertyga oss med intellektuella argument och har köpt många ”sanningar” om vad som är bäst för hundar, blir vi påverkade på ett djupare känslomässigt plan.

Jag vill avsluta med en video som jag tycker är välgjord och inkännande. Jag har svårt att se det komiska i den, då den berör mig djupt.

FÖR ATT SE VIDEON

Kommentarer ( 3 )

  • Gunilla

    Något jag bara inte står ut med att se längre är alla hundägare som går med stora lurar över öronen och lyssnar på musik när de är ute med sin hund eller de som går och pratar i telefonen hela hundens promenad. Det är numera en väldigt vanlig syn. Idag såg jag en liten osäker hund som hela tiden tittade på sin matte som pratade i telefon och läste sms samtidigt som hon var ute och gick med sin kopplade hund. Det var så tydligt att hunden sökte kontakt, men den fick ingen kontakt. Jag blir både arg och ledsen när jag ser sånt här. Jag vill slita lurar och telefon av manniskorna och slänga skiten på marken och stampa sönder den!

    • Kerstin Malm

      Ja, det är en väldigt sorgligt syn, det håller jag med dig om.

    • Gun-Britt Barkman

      Håller med dig.Många har bara hund utan något större intresse av hunde.Så tråkigt att se