>
Jag läste för ett par veckor sedan att hundmänniskor är mer sociala, disciplinerade och lojala medan kattmänniskor är mer kreativa, psykologiska och självständiga. Allt enligt en ny undersökning från USA och allt enligt djurägarna själva. Det låter ju intressant, samtidigt som jag blir lite skeptisk. En slutsats i undersökningen är t o m att hundar och katter passar olika personlighetstyper av människor. Men vad är hönan och vad är ägget?
För ganska många år sedan var jag själv med och gjorde en undersökning där hund- och kattägare jämfördes. Vi nöjde oss med att jämföra attityderna som de två grupperna hade till sina djur. Men resultatet var spännande ändå. Kattägare föredrog ett självständigare djur, såg sig själv som en förälder till sin katt och tyckte inte att de bestämde särskilt mycket över katten. Hundägaren däremot ville ha ett djur som gick att kontrollera, såg sig själv som flockledare och tyckte att de bestämde det mesta.
Jag tror att båda undersökningarna säger mest om de förväntningar som hund- och kattägare har på sina djur. I den amerikanska undersökningen tillskriver djurägarna t o m sig själva samma egenskaper som de önskar, och ser, hos sina djur. I vår undersökning visade det sig att hundägare var mindre nöjda med sin hund än vad kattägare var med sin katt. Kattägare upplevde dessutom att de hade färre problem och att de stod närmare sitt djur än vad hundägare tyckte. Men det tror jag mer beror på att hundägares orealistiska förväntningar på sin relation till hunden än på deras personlighetstyp.
Inga kommentarer