En sak förvånar mig mycket. I många filmer, böcker och musikaler finns ett älskat tema som gör dem oförglömliga. Temat är de svåra barndomsupplevelserna som förklaring till den vuxnes obegripliga och skrämmande beteende. Så är det i Skönheten och odjuret, som jag såg för ett tag sedan. Bakom det motbjudande odjuret döljer sig en ensam gestalt, vars fruktansvärda uppväxt klargör hela historien.
Detta fick mig återigen att tänka på det märkliga faktum att vi egentligen vet, men ändå inte tar till oss den viktiga insikten – insikten om att de erfarenheter vi får när vi är unga formar oss och ger kraftiga avtryck. När vi förstår vad det innebär, faller det mesta av det gängse synsättet på hundars och barns uppfostran.
I det sammanhanget känner jag att det är viktigt att berätta om Hollys beteenden, för att öka förståelse och respekt för varje individs känslor. De känslor som väcks i stunden har sin grund i hur individen tidigare blivit bemött och vad som hänt i livet. Starka associationer till tidigare händelser förknippade med rädsla eller förnedring framkallar ibland beteenden som kan vara svåra att förstå i senare sammanhang.
När Holly kom från Irland till oss var hon ca ett år, men ingen visste säkert när hon var född. Det var också svårt att få en klar uppfattning om hur hon levt under sitt första levnadsår. Vi fick veta att hon hade svultit och att hon varit omhändertagen på ett ”shelter”. Likaså att hon den sista tiden på Irland levt i en familj med en hund till. Den familjen ville gärna ha en hund till, men de upplevde inte att Holly var rätt hund för dem
Vi märkte snabbt att Holly måste ha fått för lite mat under sitt första levnadsår för hon kastade i sig all mat och morrade åt alla i närheten när hon upplevde något som ätbart. Med mycket tålamod och genom att alltid visa henne att vi förstod hennes morrande och gav henne utrymme, har detta morrande idag helt försvunnit. Vi har också tränat massor av tillit i matsituationer och idag känns det att hon litar på oss. Någon gång när hon är dålig i magen och vi måste svälta henne något dygn, kan en antydan av det gamla beteendet komma fram.
Detta visar att Holly, efter nästan två år, fortfarande förknippar hunger och att bli utan mat med mycket starka känslor. Jag kan uppleva att hon i dessa lägen faktiskt blir förvirrad, hon litar på oss men samtidigt ger vi henne ingen mat trots att det luktar mat och vi äter. Jag är övertygad om att Hollys chanser hade varit dåliga i ett hem där man hade bemött hennes morrande med straff och hårda tag. Kanske kommer det av och till under hela Hollys liv att märkas att hon upplevt svält under sin uppväxt. Att uppleva stressen av att man svälter är något av det mest traumatiska man kan vara med om.
En annan situation som vittnar om att Holly har med sig dåliga erfarenheter är hennes reaktion när man vill flytta på henne genom att peka eller be henne flytta sig. Som hundägare säger vi ofta till vår hund eller visar den med handen att vi vill att den ska gå undan, lämna plats eller flytta sig lite. Med andra hundar jag levt med har det varit helt okomplicerat att be dem flytta sig om man t ex ska bädda en säng som de ligger i eller om de står i vägen.
För Holly väcker det uppenbarligen starka känslor av obehag eller förnedring att bli behandlad på det sättet. Hon verkar känna sig undanskuffad eller ovänligt behandlad och reagerar då lätt med viss aggression. Genom sitt beteende har hon gjort mig uppmärksam på mig själv, min sinnesstämning och mitt beteende. När jag är lite stressad och på ett mer slentrianmässigt sätt ber henne gå åt sidan om hon är i vägen, verkar det väcka dåliga minnen och känslor av att bli respektlöst behandlad. När jag istället är lugn och i en helt vänlig sinnesstämning, kan jag utan problem be henne flytta sig om det behövs. Det är alldeles tydligt att hon fångar upp om jag gör det på ett alltigenom respektfullt sätt eller inte.
Det här var några av de lärdomar som Holly har gett mig. Hon har många fina och fascinerande egenskaper som gör det lätt att älska henne och uppskatta samvaron med henne. Hon visar också en del beteenden som verkar ha sitt grund i svåra sociala upplevelser. Närhet är inte helt okomplicerat för henne, hon både älskar det och har svårt med det. Det kommer nog att bli fler blogginlägg där jag beskriver mer av Hollys känslor och beteenden, och vad det ger mig för lärdomar och insikter. Men nu vill jag avsluta med att återknyta till det självklara filmtemat som jag nämnde i början.
När vi tar till oss att beteendet vi ser i stunden har sin förklaring i tidigare upplevelser av rädsla, panik, skam, underlägsenhet, våld mm, känner och handlar vi annorlunda. Det är viktigt att förstå att beteendet som vår hund visar, inte är riktat mot oss personligen och därför inte ta åt oss eller känna oss kränkta. Vi behöver lära oss att visa respekt och medkänsla för varje individs unika känslor och erfarenheter. Att ta hand om en vuxen hund som inte haft en bra uppväxt kan vara ett sätt att få insikt i hur djupt tidiga upplevelser kan sitta. Då kommer bestraffning av hundens ”problembeteende” eller ”uppstudsighet” att framstå precis så orättfärdigt som det är.
Inga kommentarer