Att fokusera på det goda

Att fokusera på det goda

Jag hör ofta att det är vi människor som är problemet. Det kan vara när jag pratar om min bok ”Tänk om jag kunde lyssna” eller i samtal om klimatförändringar. Visst är det sant och lätt att tänka så, men det största problemet är att fastna i denna slutsats. För det är också vi människor som är lösningen och har möjligheterna att förändra. Det handlar om vårt fokus och förhållningssätt, vilket i sin tur handlar om ett val vi gör. Vi behöver se och lyfta fram allt det goda som finns och inte nära det onda genom att uppmärksamma det så mycket. När vi fokuserar på det som är gott och rätt, kommer det att växa i betydelse och omfattning. Det är på det sättet vi kommer framåt.

Roberto Assagioli, psykosyntesens grundare, skrev redan 1972 mycket som idag är mer tänkvärt än någonsin. I boken ”Om viljan” skriver han ”Den aggression och det våld som nu släpps loss i hela mänskligheten är alltför iögonfallande för att behöva poängteras. Det första steget är att upphöra med att förstärka dem med onödig uppmärksamhet. … Det är alltså en elementär psykologisk sanitär åtgärd till skydd för vår mentala hälsa att undvika eller åtminstone starkt begränsa exponeringen för sensationella beskrivningar och bilder av detta slag. … Rädslan för ekonomiska kriser och arbetslöshet, epidemier, brottslighet, gatuvåld och så vidare är också utbredd. Återigen är den första och mest brådskande åtgärden att undvika att förvärra och ge näring åt dessa farhågor med ogrundade profetior om katastrof och rikta uppmärksamheten fast och bestämt mot områden som är positiva och konstruktiva.”

Förändringen i världen börjar i det lilla genom att varje människa ser sina möjligheter att leva på ett sätt som ger det goda näring. Det goda handlar i grund och botten om empati, vilket kan visa sig i en vilja att göra gott för enskilda människor och djur eller att leva på ett hållbart sätt för vår jord och alla som lever här. Det finns redan många som har slagit in på den vägen på olika sätt. Utmaningen ligger i att vi blir alltfler som helhjärtat väljer dessa vägar, för då kommer ringarna som sprider sig på vattnet att göra jobbet.

Vi kan välja att se det som sprider värme, glädje och kärlek istället för våld, skräck och rädsla. Det börjar i vår vardag, istället för att se på våldsfilmer och fira Halloween kan vi främja positiva känslor inom oss och tända ett ljus för att känna samhörighet med någon vi saknar. Vi kan få känna tillfredsställelse om vi dagligen göra val som innebär så lite lidande och svårigheter som möjligt för andra, djur och människor. Vi kan välja att se det fantastiska i vårt närområde eller tjusningen med att färdas långsammare istället för att flyga och ytterligare belasta vårt jordklot. Om vi vill kan vi sakta ned på tempot för att göra det möjligt att känna empati och gemenskap i stort och smått. Valet är vårt eget och genom det påverkar vi allas vår färdriktning.

Det här är bara några få exempel, varje människa väljer de förändringar som känns viktiga och möjliga att göra. Men varje steg är avgörande för det påverkar andra att också handla. Inte minst förändrar det en övergripande känsla av hopplöshet till en känsla av engagemang, solidaritet och tilltro på en gemensam framtid. Att känna och veta att det vi gör spelar roll ger oss meningsfullhet och något större att leva för. I samvaron med djur kan vi lära oss att bli ödmjukt uppmärksamma på det som gör det goda tillgängligt för oss. För djuren visar oss den lugna närvaron, empatin och ett kärleksfullt accepterande.

Kanske är den skillnad som finns mellan människor och andra djur att vi kan iaktta oss själva på det medvetna sätt som möjliggör att vi kan förändra oss. Kanske har vi fått den förmågan för att det bara är vi som behöver den. I så fall är det nu som vi verkligen ska använda den.

Kommentar

  • Kajsa Olsson-Gustaver

    Tack Kerstin för allt du gör för ett varmare och mer positivt förhållningssätt mellan oss människor men framför allt mellan hunden och hundens människa.